Såååå trött på sjukhus!!!!!

Ja hur skall jag börja.. Uppdaterade ju i måndags.. och jag var trött och hade tryck runt bröstkorgen ibland. Under kvällen började det hugga i lungan när jag tog ett djupare andetag. Höll på så hela natten.. så på morgonen vid halv sju så ringde jag till Jubileumskliniken och frågade vad jag skulle göra. Eftersom det kan visa sig så när man har propp i lungan så tyckte hon att jag skulle åka in.

David körde barnen och sedan åkte vi till Kristianstad. Jag försökte tala om att jag kunde köra honom till jobbet och ta bilen dit själv.. hm.. men han lyssnade inte på mig som vanligt.. som tur var visade det sig. <3

Vi fick komma in ganska snabbt och de gjorde EKG, temp och tog blodprover.. sedan kom läkaren in och han ställde massa frågor och lyssnade sedan på hjärta och lungor. Han sa att proverna var något förhöjda bara, men han skickade mig på skiktröntgen för att utesluta propp. Han tyckte jag hade typiska symptom.. men ville göra det för säkerhets skull.

Nu var det vänta igen.. och efter någon timma blev jag uppkörd till röntgen och fick kontrastvätska insprutad och sedan fick jag ligga i den där apparaten igen.. Har ju gjort det några gånger nu.. Blev nerkörd till akuten igen. Och jag hade jätteont hela tiden.. David gjorde ju inte saken bättre med att hela tiden vara vitsig.. ;) Jag kan informera om att det inte gick att skratta utan att det gjorde skitont.. Vi blev inkörda i ett litet rum och efter en stund kommer läkaren in.. och säger.. -Ursäkta att ni fått vänta så länge, men jag har ringt runt och rådfrågat en massa läkare och specialister. Det visade sig att du har proppar i lungan och på din port a cath har det bildats en stor propp som hänger ner på hjärtat. Jag kände bara hur marken försvann under mig.. Vad sa han egentligen.. ojdå.. det här var allvarligt. Han gick igen.. och kom tillbaka senare. Då gav han mer information. Han hade då pratat med Överläkaren på Hjärtkirurgen i Malmö som sagt att min port a cath absolut inte får tas bort för då kommer hela den stora proppen att vandra och det är förenat med livsfara för mig. Det som hänt är att det har lossnat en bit från den stora proppen som fastnat i lungan också. Det kom ytterligare en läkare som informerade mig om vad som hänt och vad de skulle göra.

De förflyttade mig upp till Hjärtintensiven och det var apparater överallt som övervakade mig. Jag fick inte ens gå på toa utan kissade på ett bäcken vid sängen. De gjorde även ultraljud på hjärtat vilket gjorde otroligt ont. Tack David för att du var med mig hela tiden.. du var helt otrolig.. älskar dig så mycket att jag inte vet hur jag skall förklara det för dig.

Sedan bestämde de sig för att skicka mig upp till Sahlgrenska och Jubileumskliniken där de tyckte de var bättre på sånt här än vad de var.. så på onsdagen hämtas jag av ambulans.. körs till Sturup och därifrån ambulansflyg upp till Säven där en ny ambulans står och väntar.

Tyvärr så har Jubileumskliniken meddelat att de inte kan ta hand om mig där på bästa sätt.. så då skickas jag till Kungälv av alla ställen eftersom det är mitt hemmasjukhus.. och jag kan ärligt säga att det är som att komma från ett sjukhus med hög klass till jag vet inte vad. Personalen är jättego.. inte det.. men från att vara kontrollerad varje minut och inte ens få gå på toa själv.. så kommer jag till en vanlig medicinavdelning i Kungälv. Det första läkaren ber mig är att gå med henne bort till hennes rum.. en bit bort.. vilket gjorde att jag hade ont en lång stund.. och sedan det första hon säger är att port a cathen måste bort.. NEEEEEEEEJ.. jag talade om vad specialisten sa.. att det är förenat med livsfara för mig.. och då svarar hon att hon förstår vad han menar.. hm.. Jaja.. jag fick ligga där tills idag och värken är mycket bättre nu.. Hugger då och då.. men håller inte i sig så länge.. så jag valde att åka hem idag. Vill inte vara mer på sjukhus.. är så himla trött på dem.

Nu kommer jag få ta sprutor med blodförtunnande varje dag.. så länge jag har behandling i varje fall eller resten av livet sa läkaren. Hm.. jag får blåmärken efter varje spruta så min mage kommer ständigt var blå.. tur jag inte visar den så ofta.. haha

Det jobbiga i allt det här är att mina planeringar aldrig håller.. jag får aldrig många dagar att njuta på.. idag går David på semester och jag skulle vara där över helgen.. men det sket sig som vanligt.. vill bara att helgen skall gå fort.. så vi träffas snart igen.. han ger mig energin som jag behöver.. På måndag skall jag göra min datortomografi som skall visa vad som hänt med tumörerna och på torsdag är det njurfunktionsprov, men det jag längtar efter är tisdag.. :) Då så..


Skall se om jag kan svara på kommentarerna från tidigare bloggen..

Ja Anna.. vi har det urmysigt på våra utflykter. Vi älskar det bägge två. Packa lite gott och åka iväg någonstans. Värdesätter tiden tillsammans. Vi gör det både när vi är själva och när vi har barnen.. :)

Stina - Jag tror inte jag hade infektion då utan det var proppen redan då.. för jag hade samma tryck över bröstkorgen som nu.. men fick aldrig huggen. Men det är bara min egen teori.
Blåmärkena hade jag mest på benen, men även armar m.m. Det är trombocyterna.. men jag hade lågt. Var nere på 26. Så det var lågt.



Kram till er alla!!!