Älskade barn...

Ja, jag är så lyckligt lottad. Idag när jag vaknade var de redan uppe och påklädda. Åt frukost och sedan cyklade Wilma med Wiola till hennes dagis. Sedan kom Wilma hem och ställde sin cykel så jag kan cykla och hämta Wiola i eftermiddag. Efter det gick Wilma till skolan. Är så otroligt lycklig över att ha dessa underbara barn. De vet precis vad de skall göra för att få mig att må bättre. Jag skall överraska dem genom att göra fint på deras rum.. städat klart, tvättade fönster och nya gardiner. :)

I går kväll började jag få ångest.. kom ett otroligt tryck över bröstet och jag kände ångesten som slog till.. Jag försökte tänka på annat och lyckades väl sådär. Sedan när David kom så blev det lite bättre.. vi myste lite i soffan.. och där somnade jag som vanligt. David väckte mig senare och vi gick och la oss.

Vila, vila, vila...

Ja det är vad jag behöver, men får dåligt samvete av.

Jag har helt klart mått bättre än efter de tidigare behandlingarna. Värken och ilskan har inte alls varit lika farlig. Känns underbart, men fortfarande finns ju tröttheten där. Den är nog ännu svårare att acceptera. Varje gång jag mår någorlunda bra så sätter jag fart och gör något, vilket självklart resulterar i att jag däckar senare. Svårt att acceptera.. hela kroppen skriker och jag orkar verkligen inte göra något. Hela jag känns som kola.. seg.. och kroppen lyder liksom inte.

Igår var en sådan dag.. jag cyklade med Wiola till dagis på morgonen och sedan direkt därifrån ner till vårdcentralen. Där tog jag prover och sedan hem igen. Satte mig med David i soffan en stund. Efter en stund var det iväg till dagis igen med cykeln. Hämtade Wiola och vi cyklade till affären. Handlade lite och cyklade sedan hemåt igen. Vi stannade till vid en jättelång rutschkana som Wiola åkte en gång. Hon var sååååå otroligt duktig som cyklade hela vägen och hon var verkligen lycklig. Tror hon kände sig stor. :)

När vi kom hem så kom snart Wilma med och vi fikade. Mysigt... Sedan började tjejerna skifta rum. Nu skall de två stora tjejerna dela rum och de tre mindre delar ett..

Sedan var det dags för middag.. kokt potatis, köttkorv och vitsås. Mmmm...

Efter maten så var jag trött.. då får David energi och skall tömma klädkammaren och ta fram alla sina kläder m.m. han skall ha till övningen om två veckor.. ; Jag var verkligen som ett utsketet äpple och hade ingen energi alls. Hatar det här.. för jag blir så himla trött när jag har hållt igång lite under dagen. Hade inte hunnit sova något alls. :(


Måste acceptera att det är ok att jag blir trött, men blir så ledsen och besviken på mig själv. Jag vill ju så mycket mer. :(


Kram på er alla!

Vill ha semester...

Ja, vad skall jag säga.. har hänt en del sedan jag skrev senast. Har fått min behandling för den här gången. Allt gick bra förutom första dagen då jag kräktes på vägen hem och flera gånger på kvällen. Dagen efter fick jag mer medicin mot illamåendet och jag klarade mig. Det kändes bra med behandlingen, gick snabbt och lätt. In och sätta sig i stolen.. få sin behandling.. och sedan hem igen. Prata lite med de andra patienterna hann man ju såklart, men skönt att vara klar så fort.

På fredag eftermiddag så ringde de från sjukhuset. De ville göra skiktröntgen på mig på söndagen. Det blev bestämt att vi skulle vara där klockan åtta för att börja dricka kontrastvätskan. Så supersnabbt jag fick tid.

På lördagen tog vi det lugnt.. åkte iväg till Tostaberga ängar (tror jag det heter) och tog en promenad med hundarna. Sedan var det till affären där jag fick panik. Orka inte tänka på vad vi skulle äta.. och än mindre laga mat. Så det blev en tur till pizzerian och en kebabrulle och pizza senare så var vi hemma. Åt och njöt och somnade som vanligt i soffan. ;)

Söndagen var upp tidigt. In till Kristianstad.. först dricka i två timmar.. sedan skiktröntgen. Skalle, lungor och bål. Efter det tog vi en tur mot Hässleholm. Åkte en massa småvägar.. vi hade ju inte bråttom eftersom vi skulle hämta tjejerna på tåget vid halv två. David berättade om alla småställen... ;) om fotbollsmatcher de hade spelat m.m. Vi tog en tur ut till Hovdala slott där de har en stor inhägnad som man kan rasta hundarna i. Där släppte vi dem och tyckte de kunde rusa runt lite.. haha.. de luktade och skvätte mest. ;) Kul för dem som kom efter eftersom vi hade två löptikar med oss.

Sedan bar det av in till tåget.. och av tåget kommer mina två goa tjejer. Ryggsäck på ryggen och såg ut som om de aldrig gjort annat än åkt tåg själva. Herregud vad stora de blivit.

På vägen därifrån så ville vi inte bara åka hem.. var ju så fint väder.. så vi styrde ner mot Åhus.. och parkerade på ett nytt ställe där vi fick gå en bit. När vi kom ner till vattnet satte jag mig där och vilade. David och Wilma promenerade upp på skjutfältet.. plockade granatdelar och skott.. småpratade.. och jag bara njöt. Jag och Wiola satt och myste i solen.. och lyssnade på havet. Underbart!! Ibland är livet verkligen underbart.

Hm.. fast idag.. så är det inte lika undebart.. skulle gärna vilja ha semester från det. Nu kommer biverkningarna och jag blir bara gnällig, sur och mår skit. Skulle velat lämna min kropp och säga.. -vi ses till helgen.. tyvärr är det ju ingen som skulle vilja ta den de dagarna bara. Kan inte säga vad jag är irriterad på heller.. utan det är verkligen allt. Tycker synd om alla som är i min närhet när jag blir sån här. Oron för vad skiktröntgen sa gör ju inte det hela bättre heller. Måste snart få veta.. vill inte gå och fundera. Tror och hoppas verkligen inte att det är något, men det är svårt att koppla bort tankarna på om det är metastaser där.

Tror jag skall putsa ett fönster nu.. Sätta på lite musik. Tänka på annat och bli nöjd med mig själv idag.. att det luktar gott och att fönstret är fint.


Kram till er alla!! Älskar er!

Påsk och ny behandling

Ja nu var det ett tag sedan jag skrev. Det har hunnit vara påsk med allt som det innebar. Vi hade Davids systrar här med familjer. Jättekul. Ett knytkalas så alla hade med sig en del var. Det var himla kul och de är så härliga att umgås med allihop.

Sedan var det lugnt några dagar.. var bara nere vid Ivösjön och gick en del.. och så körde jag tjejerna till Laholm där de tog tåget upp till Håkan. Det funkade jättebra. Jag klarar inte att köra ända upp. Jag fick stanna och sova på vägen till Laholm.. blir ju supertrött. Jag har även beställt tåg hem med X2000 på söndag. Är så skönt att de kan åka själva. Blir billigare och mindre restid för mig som tidigare åkt med dem upp och sedan nästa tåg hem igen.. eller tåg upp för att hämta dem och sedan nästa tåg tillbaka. Det innebär så mååååånga timmar på tåg (eller bil) på fredag och söndag.. så egentligen blir det bara lördagen som är lugn.

I tisdags skulle jag på behandling igen.. men de ringde och min läkare var sjuk. Därför bad de mig komma på onsdagen istället och då skulle jag träffa en annan läkare. Jag fick åka ner och ta prover istället.

På onsdagen åkte jag in till kristianstad.. fick prata med läkaren och fick igenom en skallröntgen nu i april också. Skönt att veta om det växer något där inne eller inte. Har ju en del huvudvärk som har skrämt mig. Tror att det är biverkningar, men vill kolla ändå. Hjärnmetastaser skrämmer mig mer än något annat. Jag fick även min första behandling. Det gick fort, men var klar strax före 16 så jag åkte direkt till Davids jobb för att hämta honom. När jag satt där i bilen så kände jag hur jag började må illa.. och när han kom ut så tjatade han så att han fick köra istället.. och tur var väl det.. för vi fick slänga oss av motorvägen så jag kunde kräkas i vägkanten.. sedan hem och fick springa några omgångar här hemma också. Shit va ont det gör när man inte har något kvar i magen.. krampar bara och massa slem kommer. Fy sjutton.

Idag fick jag en tablett att ta innan behandlingen samt på kvällen så det skall jag göra i tre dagar. Hittills verkar det hjälpa. Har inte kräkts idag. :)


Nu skall jag fixa lite innan jag skall hämta David. <3 Skall nog handla något som vi kan fika på.. för det blir nog en tur till havet innan vi ger oss hemåt. Vädret är ju underbart.